.

Tankarna flödar, jag mår sämst. Jag tänker tillbaka,
till några helt otroliga stunder jag har haft de senaste året, 2åren..
Jag har fått en helt underbar brorson, ingen kan vara lika lycklig över han som jag är, han är min
sol som skiner varje dag, bra som dålig.. Hans sprudlande skratt gör mig sprallig och jag vill bara krama
honom och aldrig, aldrig släppa taget. Jag har byggt upp en helt otrolig vänskap med några,
med en annan helt unik. Vi har slått varandra, sagt fula ord till varandra, svikit varandra, undangömt
små bagatell saker, älskat varandra, sovit tillsammans, åkt på bilträffar tillsammans, skrattat åt
våra gemensamma helt otroliga dåliga dumma humor som bara vi kan ha. Vi har festat tillsammans,
gråtit i varandras famnar, skrikit åt varandra.. En hel del vill säga. Men en dag kommer denna
saga, jag en gång trodde var en saga som aldrig skulle ta slut. En kille skulle aldrig på tal komma
emellan våran obrytbara vänskap.. Ack så fel vi kunde ha.. Nu står vi här den 28 maj, vi har inte träffats
på 6 dagar och pratar knappt. Du påstår säkerligen att de är mitt fel, att de är töntigt att bete sig såhär..
Men jag tycker jag agerar någorlunda bra för att att vara jag, visst jag har inte gråtit så här mycket på ..
ja, sen jag fick veta att jag inte mer skulle få träffa sebastian igen, dvs 1 år ungefär..
Jag äter inte som vanligt, jag kollar på filmer som jag aldrig skulle ha kollat på annars, jag lyssnar
inte på dansband, de påminner mig om dig.. jag sover knappt alls, rädd att något ska hända dig,
men du har en annan beskyddare nu. och Conny och Bettan är oroliga att dem inte ska få ha kvar sin son längre,
Sebbe är inte min tröst, sebbe är mitt hjärta min luft, precis som du. Luften förtunnas och bryts ner.


Idag :
Sebastian - tessan, bella är?
Jag - vet inte..
Sebastian - bella är?!
Jag - hon är med f..
Sebastian - Vaffö?

och där brast mitt hjärta, han är 2 år och knäcker mig.