Jobbigt
Ja kära du, jag gjorde bort mig! jag var dum. Tänkte inte efter innan.
Självklart vill jag ha det ogjort. Men de går ju inte ! Jag är hemskt ledsen.
Och jag förstår faktiskt inte ens att jag kunde göra så. Du accepterade mig,
vi skämtade och hade roligt! inte fysiskt sätt men när vi pratade om allt.
jag vet inte ens vad jag ska skriva, sitter och skakar och tåren i halsen.
Hjälp mig? det ÄR jobbigt, tro inte att jag är så kall som de kanske värkar som.
Jag får inte fram ett ord som jag tror skulle komma fram rätt till dig.
Jag är ledsen, verligen! hoppas nu att du läser detta, du vet vem du är.
Tessieboy
Jag vet inte heller vad jag skall skriva.. Jag kan inte hjälpa dig på nått sätt. Det jag bara inte förstår är hur du kunde göra så? Jag trodde vi var vänner och jag hade tillit till dig. Det som har hänt, har hänt och man kan inte ta tillbaka sånt där. Sånt kommer man få ångra resten av livet. Jag måste tala om för dig hur svårt det var att skriva till dig, men ändå på nått sätt kände jag att jag måste. Inte utav ren ilska utan mest bara för att jag är tvungen. Varje morgon när jag vaknar och få se mig i spegeln så undrar jag vad det är för fel på mig. Om jag hade dåligt självförtroende förut är det inget emot vad jag har nu. Jag tycker inte ens att jag ser bra ut när jag har gjort mig i ordning.. Egentligen är jag en tjej med bra självförtroende och förut så var jag tvärtemot än vad jag är nu. Det här har tagit så hårt på mig att jag inte ens känner mig själv längre.. Livet har blivit så mycket svårare att klara av. Du vet ju vad som hade hänt innan allt det här hade hänt mellan dig och Pelle. Allt med mitt ex om hur han var och hur svårt jag hade att lita på killar... Det här har förstört så mycket som egentligen inte hade behövt hända. Sånt som är så onödigt och dumt...
