.

Jag har setat och funderat länge och kom på att jag blir så
extremt sur eller ledsen på små saker. Och de är bra irriterande.
Tex.. Jag kan bli sur över att man har bestämt nått länge..
typ några veckor eller till och med månader sen dagen de ska
ske de man har bestämt så ändrar sig allt, den/dem man har
bestämt nått med, dom kom på att dem vill istället vara hemma,
eller kanske ta med någon annan som jag kanske inte är så jätte
förtjust i eller nått liknade.
Dock blir jag ledsen och kan känna, " nehe, min gästfrihet räcker inte,
dem måste ha någon annan, eller dem kan inte hållas med bara
mitt sällskap så de åker någon annan stans".

Tror att de kan vara ett stort bevis på mitt dåliga självförtroende jag har.
Jag vet inte hur jag ska förklara.. om jag säger, jag litar inte på
min gäst.. Allstå hur jag är mot gäster, eller vänner. Är jag för på,
för tillbaka luten, för babblig osv.. Jag är så oerhört
besatt av hur jag möter nya människor eller gammla.
så rädd vad folk ska tycka och tänka om mig.
Jag är mig själv när jag möter folk, och de vet jag eftersom
dem jag träffar kan bli väldigt tillbaka dragna och liksom inte vill
"involver" sig i mig, eller hur man ska förklara. Kan tro att dem
är inte så vana med att "nya" personer dem träffar är så öppna och
livliga. Kan vara en sak med att killar jag träffar stannar till och
vill vara vän istället med mig än att starta ett förhållande.
Att dem känner "den här tjejer är heelt crazy och glad och sprallig, öppen osv,
Tror inte ja kan se mycket av de i ett förhållande, för de blir för seriöst och allvarligt"
Än fall om man bara är vänner så ser man ju mera av de, får ut de lättare.

Men jag har ju alltid varit sån, jag har haft flest killkompisar,
hatar att vara med andra tjejer, känner mig inte bekväm med dem.
Nu tänker nu,men du är ju bella? , ja men bella är en annan.  hon
är inte den här konkurerande tjejen som måste visa sig snygg,
bäst, fräsch osv i mitt sällskap. Hon är fräck i munnen, hon är en
mindre version av mig. alltså hon har en liten killattityd i sig. som kommer fram
när vi är. och de är den personen jag dras till! Självklart ser jag skillnad på
henne när jag är själv med henne och när hennes vänner är med.
..


Oj ja nu blev de ju en helt annan sak än vad jag började inlägget med.
Men i alla fall, jag är grymt svartsjuk av mig, men jag kan hålla de för mig själv
i de alldra flesta fallen, och jag är otroligt lätt irriterad och blir
sur och besviken för de lila minsta som går fel. Men jag visar de inte.
Visst jag blir tillbaka dragen och pratar inte lika mycket, men försöker
vara profsionell (stavning?) i andras sällskap.




Nja nu drar jag !
Heipa

PoK Tessieboy